Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Finansiell rćdgivning - Sida 1 av 41

WebRTC i medicinsk ra?dgivning online : Ljud- och videokommunikation i kombination med co-browsing mellan patienter och va?rdgivare

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

SocialtjÀnsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Icke-finansiell information i Ärsredovisningar : en studie av stora svenska företag i detaljhandels-, verkstads- och lÀkemedelsbranschen

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Revision och Kreditbetyg : Vilken betydelse har revision för kreditbetyget?

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt : En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

RÄdgivningstjÀnster och revisorns oberoende : en europeisk litteraturstudie

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Redovisning av finansiell leasing - En studie av företagen pÄ Attract 40

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Finansiell stabilitet med Basel II? En studie av det nya regelverket för banker

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömning: vilka faktorer banker anvÀnder vid en kreditbedömning

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömning: vilka faktorer banker anvÀnder vid en kreditbedömning

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Effekten av valutahedging pÄ företags börsvÀrde : empirisk undersökning av svenska företag

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Baselreglerna : En finansiell kris största fiende?

Banker Àr mer sÄrbara Àn vanliga företag dÄ banker Àr nÀra sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmÀnhetens intresse. Det finansiella systemet Àr komplext vilket innebÀr att mÄnga aktörer interagerar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt. Problem i en bank kan lÀtt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiÀrer tar tillbaka sina insÀttningar. Att finansieringen hos en bank stryps Àr ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsvÀsende.Baselreglerna Àr ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det frÀmsta syftet att uppnÄ finansiell stablitet.

En fallstudie om anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och utformning av prestationsmÀtningssystem i detaljhandeln

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Finansiell förmÄga och utbildning : Hur ekonomistudier pÄverkar finansiell förmÄga och privatekonomi. 

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

EU-lÀnders val av en finansiell transaktionsskatt : En studie i Politisk ekonomi

Till följd av den globala finanskrisen Är 2008 stÀlldes det europeiska samarbetet pÄ prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angÄende en finansiell transaktionsskatt för samtliga lÀnder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemslÀnder har valt att stÀlla sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebÀr att dessa lÀnder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt Àr mindre effektiv Àn vad föresprÄkarna gör gÀllande, varken pÄverkan pÄ skatteintÀkter eller marknadens volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvÀrda effekterna.Denna uppsats syfte Àr att analysera vad som ligger till grund för lÀndernas stÀllningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens pÄverkan pÄ respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt stÀllningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen anvÀnds en induktiv metod vilken Àr uppbyggd pÄ vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att pÄvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgÄr att det gÄr att stödja uppsatsens hypotes.

1 NĂ€sta sida ->